Sopimus liukuvasta työajasta (ruotsiksi)

Laadi asiakirja
Tietoa asiakirjasta

Liukuva työaika on yleinen varsinkin asiantuntijatehtävissä. Tällä asiakirjamallilla sovit liukuvasta työajasta ruotsiksi.

Kuinka Sopimustieto toimii?
Laadi asiakirjat helposti ja nopeasti pikavalinnoilla Helppous
Voit kysyä juristeiltamme reaaliaikaisesti neuvoja Tuki
Allekirjoitat sähköisesti ja arkistoit automaattisesti Viimeistely
Yli 80 000 käyttäjää luottaa Sopimustietoon

Lisätietoa asiakirjasta

Sopimuksen minimisisältö

Liukuvaa työaikaa koskevan sopimuksen tulee sisältää ainakin seuraavat asiat:

1) kiinteä työaika
2) työajan vuorokautinen liukumaraja ja liukuma-ajan sijoittaminen
3) lepoaikojen sijoittaminen
4) säännöllisen työajan ylitysten ja alitusten enimmäiskertymä

1.1.2020 voimaan astunut uusi työaikalaki antaa työnantajalle ja työntekijälle aiempaa työaikalakia laajemmat vapaudet sopia liukuman enimmäissaldosta ja vuorokautisista liukumarajoista. Tietyt rajoitukset on kuitenkin edelleen syytä ottaa huomioon liukuvaa työaikaa suunniteltaessa.

Sopimus on työntekijäkohtainen

Liukuvan työajan käyttöönotosta sovitaan jokaisen työntekijän kanssa erikseen. Huomaa, että työsopimuslain tasapuolisen kohtelun vaatimus kuitenkin edellyttää, että työntekijöitä kohdellaan yhdenvertaisesti liukuvan työajan järjestelyissä. Käytännössä se tarkoittaa, että jos liukuva työaika otetaan käyttöön, on samassa asemassa oleville työntekijöille tarjottava samat ehdot järjestelyn hyödyntämiseen.

Laadi liukuvan työajan sopimus Sopimustiedon palvelussa

Sopimustiedon liukuvan työajan sopimusmallilla laadit vaivattomasti pätevän sopimuksen, joka sisältää kaikki lain edellyttämät kohdat. Älykäs sopimusmallimme sisältää lukuisia malliehtoja, joista voit hiirenklikkauksin valita omaan sopimukseesi sopivat. Voit myös muokata ehtoja tai kirjoittaa omia sisältöjäsi.


--------------------

Flextidsavtal

Ett flextidsavtal gör det möjligt att organisera arbetstagarens ordinarie arbetstid så att arbetstagaren inom vissa gränser har rätt att självständigt besluta om inledande och avslutande av sin arbetsdag samt arbetsdagens längd. Flextid används i så gott som alla expertuppgifter, där arbetsresultatet inte är strikt bundet till en viss tid eller plats.

Större frihet för arbetstagaren att besluta om sin arbetstid

Ett flextidsavtal gör det möjligt att organisera arbetstagarens ordinarie arbetstid så att arbetstagaren inom vissa gränsvillkor har rätt att självständigt besluta om inledande och avslutande av sin arbetsdag samt arbetsdagens längd. Flextid används i nästan alla expertuppgifter, där arbetsresultatet inte är strikt bundet till en viss tid eller plats.

För arbetstagaren kan flextid ge flera fördelar, såsom flexiblare fritidsmöjligheter, arbetsro på ett tystare kontor och mindre trängsel. Arbetsgivaren å sin sida får möjlighet till bättre resursfördelning vid säsongsarbete eller andra brådskande tider, då det finns mer arbete än normalt. I praktiken är det också lättare att undvika kostsam övertid.

Upprätta ett flextidsavtal i Sopimustieto-tjänsten

Med Sopimustietos avtalsmodell för flextidsavtal upprättar du enkelt ett giltigt avtal som innehåller alla lagstadgade villkor. Vår intelligenta avtalsmodell innehåller flera modellvillkor, av vilka du med några klick kan välja dem som lämpar sig bäst för ditt avtal. Du kan också redigera villkoren eller skriva dina egna innehåll.

Det är alltså inte fråga om ett enskilt underlag, utan en anpassningsbar dokumentmodell med vilken du enkelt kan upprätta ett giltigt kvalitetsavtal. Resultatet är ett snyggt dokument som är redo att undertecknas, även elektroniskt i vår tjänst. Dokumentet arkiveras automatiskt i ditt Kontraktskonto.

Vad ska ett flextidsavtal innehålla?

Ett avtal om flexibel arbetstid ska åtminstone innehålla följande:

1) fast arbetstid
2) flexgränserna per dygn och förläggning av flextid
3) förläggning av vilotiderr
**4) maximalt saldo för överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden.

Den nya arbetstidslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2020, ger arbetsgivaren och arbetstagaren större frihet att komma överens om ett maximalt flextidssaldo och flexgränser per dygn. Vissa begränsningar bör dock även i fortsättningen beaktas när man planerar flextid.

Under fast arbetstid ska man alltid vara på jobbet

Även om arbetet i övrigt är flexibelt kan arbetsgivaren vid en viss tidpunkt ha behov av arbetstagarens fysiska närvaro eller tillgänglighet. Vid införande av flexibel arbetstid ska man komma överens om fast arbetstid, dvs. arbetstid då arbetstagaren inte kan använda sig av flextid. Arbetsgivaren kan naturligtvis tillåta att man inte ens under fast arbetstid behöver vara på arbetsplatsen, utan att distansarbete är tillräckligt.

Fast arbetstid ska vara kontinuerlig (t.ex. kl. 10–15). En viloperiod, såsom lunchpausen, avbryter dock inte den kontinuerliga fasta arbetstiden.

Flexgränsen och flextiden reglerar arbetsdagens längd

Arbetstidens flexgräns per dygn och flextidens förläggning ska ingå i flextidsavtalet. Med flexgräns avses hur mycket arbetstagaren själv kan förkorta eller förlänga sin arbetstid per dygn. Lagen tillåter en högst fyra timmars flexgräns. Om detta väljs som flexgräns, kan alltså arbetstagaren, vars ordinarie arbetstid är 8 timmar per dygn, ha en 4-12 timmars arbetsdag. Med flexgränser hänvisar man till de klockslag, inom vilka arbetstagaren ska inleda eller avsluta arbetet. Man kan till exempel komma överens om att arbetet ska påbörjas kl. 7–10 och avslutas kl. 15–19.

Vilotider ska även säkerställas vid flextid

Förläggningen av lagstadgade vilotider ska överenskommas som en del av flextidssystemet. Vanligtvis är det mest väsentliga i flextidsavtalet de dagliga pauserna – i praktiken lunchrasten. Om arbetstagarens kontinuerliga arbetstid per dygn är längre än sex timmar, ska denne huvudsakligen ges en paus på minst en timme, under vilken arbetstagaren kan lämna arbetsplatsen. Förutom dagliga pauser kan det ibland vara nödvändigt att klargöra dygnsvilan eller veckovilan i avtalet.

Högst 60 plustimmar under fyra månader

Den maximala mängden över- och underskridningar av ordinarie arbetstid under en viss granskningsperiod (”plussaldo” och ”minussaldo”) ska inkluderas i avtalet. I flextidssystemet får mängden överskridningar av ordinarie arbetstid vara högst 60 timmar under granskningsperioden på fyra månader, och mängden underskridningar högst 20 timmar. Det är möjligt att avvika från nämnda gränser i kollektivavtal, så om ett kollektivavtal tillämpas på anställningsavtalet är det bra att kontrollera saken.

Det är möjligt att komma överens om saldoledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att minska på överskridningarna genom avlönad ledighet (”saldoledighet”). Om man samlat in mycket saldo kan saldoledigheter vara det mest effektiva sättet att jämna ut saldot före den pågående granskningsperioden löper ut. På arbetstagarens begäran måste arbetsgivaren sträva efter att ge ledigheten som hela arbetsdagar. I flextidsavtalet kan arbetsgivaren klargöra på vilka villkor hela lediga dagar beviljas.

Tidsbestämda avtal på över ett år begränsas

Det är viktigt att uttryckligen komma överens om avtalets giltighetstid. Observera att lagen dock fastställer begränsningar för långa tidsbegränsade anställningar och tidpunkter för uppsägning. En tidsbegränsad anställning på ett år kan man avtala om utan begränsningar. Om den tidsbegränsade anställningen däremot är längre än ett år eller det har överenskommits att avtalet gäller tills vidare, kan avtalet i regel sägas upp så att det upphör samtidigt som granskningsperioden.

Ingå separat avtal med varje arbetstagare

Införande av flextid avtalas med varje arbetstagare separat. Observera dock att kravet om jämställdhet i arbetsavtalslagen förutsätter att arbetstagarna behandlas jämlikt i flextidssystemet. I praktiken innebär detta att om flexibla arbetstider införs, måste alla arbetstagare i samma befattning erbjudas samma villkor.

Laadi asiakirja